Uteridning

Mörkt och regn när jag kom ut till stallet. Det kändes inte så inspirerande nu när jag har vant mig vid att rida i ridhus. Började med att ta ut Burre på en prommenad. Jag fegade lite och gick inte någon längre tur eller passerade stora vägen med honom eftersom han inte hade gått ut sedan jag åkte av. Tog även på tränset för säkerhets skull (brukar rida ut på hackamore). Jag fegred honom så som alla andra alltid verkar rida ut sina hästar och gav honom aldrig helt lång tygel. Vi fick ett stopp när Burre inte alls ville fortsätta och en protest när vi var på hemväg och vände bort igen. Annars gick turen bra. Vi red ganska mycket trav och lite galopp. Efter ett tag började Burre låta som Pelle kan göra, det vill säga man hör andningen jättetydligt. Första gången jag hörde det var i lördags på träningen. Hoppas att det inte är något allvarligt, kanske bara att han fortfarande har lite dålig kondis.

När vi kom tillbaka till stallet hade S dykt upp. Jag frågade henne om hon fortfarande ville gå ut på en prommenad vilket hon sa dagen innan. Nu skylde hon på att hon trodde att jag skulle ta Burre, för C vågade hon inte rida ut tillsammans med eftersom hennes häst, L är stökig och C är stökig så skulle turen sluta med att vi fick gå tillbaka båda två och det ville hon inte. Intressant att notera hur hon har vänt. Förut kunde C inte göra något dåligt, som jag skrev om i början av bloggen, eftersom han har Alpen Fürst som morfar vilket även L har. Hade det varit innan jul hade det inte kunnat hända något på en tur med två Alpen Fürstavkommor men nu var det dumdristigt att gå ut med samma hästar. Hade det hänt något under denna tid hade jag förstått henne men C har gått som ett ljus en bra tid nu. Och L har knappt ridits sen dess. Men det kanske är det som är felet...

Ratad som sällskap av alla fick C och jag "rida ut" på ridbanan. Det betydde att jag la allt fokus på att han skulle gå fram. Jag hade bara lätt kontakt med munnen och lät honom gå i helt valfri form. Inga avancerade vägar utan bara rakt fram med varvbyten med jämna mellanrum. Jag hade ganska kort tid på mig så det var full fart hela tiden för att C åtminstonne skulle bli lite anfådd. Hans hovslagare kommer när jag hade tänkt att rida honom nästa gång så då får han stå. Nu slapp han stå helt två dagar på raken. Det hade kanske inte varit helt snällt mot hans nya medryttare som jag tror kommer dagen efter att han skos.