tisdag 10 februari 2009

Skogen

Jag var inte så pigg när jag kom ut till stallet efter en tung dag på jobbet men jag tänkte ändå rida båda. Ridbanan såg delvis ut som en skridskobana och var stenhård så där skulle det inte gå att jobba hästarna utan det fick bli ut i skogen.

C var väldigt skeptisk till att gå av stallplanen för den såg inte alls ut som den brukar nu när den var täckt av is. Som tur var gav han med sig ganska snart och vi kom iväg. Idag var det inte nosen i backen och leka spårhund men han lunkade på åt det vanliga hållet. När vi hade lufsat en bra stund blev jag osäker på var stigen gick och vart vi skulle så vi vände hemåt. Jag hade inte lust att irra runt i skogen i mörkret. Visserligen var det fullmåne och klart så månen lyste som en lampa men dagsljus var det inte.

Burre ville jag inte gå med i skogen så länge så vi skrittade runt på ridbanan och jag försökte vara noggran med min ridning och tänka på allt som M sa till mig i söndags. Det kändes faktiskt som Burre fick jobba en del och den formen han har i skritten är jag helt nöjd med. Enda felet är att jag inte får honom i samma form i trav och galopp...

Efter en halvtimme på ridbanan gick vi ut en kort sväng i skogen. Nu har Burre varit där så mycket att det kändes att han hittade. Och det är ju bra för det gör inte jag så bra i mörkret! Nu har jag varit ute i skogen tre gånger på en vecka och varje gång har miljön hunnit ändra sig. Först en del snö sen ingen snö och nu lite snö. Fullmåne och klart eller dimma och dis. När man sitter inennn på kontor hela dagen tycker man att vädret är ungefär detsamma men när man kommer ut märker man hur det ändras hela tiden. Hur skulle jag klara mig om jag inte hade stallet och möjligheten att vara ute om kvällarna?

Burre är inte så populär hos hagkompisens ägare. Vet inte om jag skrev det tidigare men i söndags åt Burre upp stora delar av hästens täcke. Nu vill ägaren inte att de ska gå i samma hage mer. Tråkigt för Burre som äntligen vågade ta för sig lite och inte bara springa och gömma sig för sin hagkompis. Tänk att det är så svårt att vara lagom. Antingen är det för mycket eller för lite...Det finns inga andra han kan gå med just nu som han har gått med tidigare och släppa ihop honom med C vågar jag inte så länge de är broddade och med halkan som är kommer de inte till hagen obroddade.

Inga kommentarer: