Barbackaridning

ägnade jag mig åt med Burre. Jag tyckte det var dags för lite vila för hans del. Främst för att han var ömi ryggen i fredags men även för att han har gått ordentligt den sista tiden. Han måste ju få lite tid till återhämtning och muskelbyggand. Det är ju faktiskt när man ligger i soffan och tittar på TV som musklerna växer, i gymmet bryter man bara ner dem!

Helt utan att göra något kunde jag inte lämna honom så det blev en kortvariant av strutsrundan då vi var ute och skrittade i en halvtimme ungefär. Trots att vi har gått strutsrundan tidigare har Burre inte sett strutsarna men det gjorde han idag. Det var tur att det var på hemvägen, annars hade det blivit lite svårt att övertala honom, jag satt ju ganska löst utan sadel så jag var inte pigg på några större diskussioner.

När jag inte la massor av tid på att rida honom passade jag på att ryckta ordentligt och att massera ryggen med lite linnement. När han kom in från hagen var han nybadad och fin, alldeles grå hela han. För det var ju inte vatten utan lera han hade badat i. Men jag klagar inte detta var första gången sedan i julas. Så rycktningen satt inte helt fel. Hoppas bara att han låter bli att rulla sig i morgon så resultatet håller sig mer än några timmar. Håller tummarna!

C red jag en stund på ridbanan. Jag fokuserade mest på att han skulle gå framåt. Efter passet var jag varken nöjd med mig själv eller med honom. Jag tyckte att jag hade varit för hård mot honom utan att få igenom det jag ville. Var är den hästen jag nöjt av att rida för en dryg månad sedan? Visst han dummade sig inte alls men det är en ny mycket spändare och mer lättstressad häst nu. På något sätt hänger detta ihop med pälsfällningen och vissa sässonger har jag tyckt att det har hjälpt med B-vitamin men det har han fått ett tag nu i förebyggande syfte.