Underbar uteritt

Burre har kämpat på flera dagar på raken på ridbanan så idag var det dags för lite paus för honom. Tanken var att ta den vanliga turen men i ett ganska högt tempo med mycket galopp. Det höga tempot dels för att ge honom lite träning, dels för att jag hade en tid att passa.

Planeringen sprack redan från början när telefonen ringde och det var en person som jag inte hade pratat med på jättelänge. Då fick Burre en långpaus innan vi knappt hade kommit igång. På hemvägen träffade vi bonden som har strutsarna som bor längs strutsrundan för första gången så då fick jag stanna och prata med honom.

Hon jag pratade med satt inne på ett kontor och var riktigt avundsjuk på att jag var ute i solen och hade det bra.

Däremellan hann vi med ganska mycket galopp. På vår galoppväg höll en traktor på att lägga om vägen. Den var ganska läskig tyckte Burre men det gick bra när föraren stängde av motorn. Den nylagda vägen var perfekt för oss för det var mycket mjukare än vanligt. När vi galopperade varierade vi tempot från korta sträckor med nästan tokgalopp till riktigt lugn och fin galopp. När han går i den "fina" galoppen kan man ta sig riktigt nära en mötande människa t ex för jag vet att jag får stopp på honom exakt när jag vill. Det tycker jag är lyxigt!

Direkt från Åfiske åkte jag till K1 för att rida lektion för en tränare som jag red mycket för för länge sedan. Nu har jag inte ridit för honom på flera år men han var sig lik. Det var roligt att komma tillbaka och visa honom att jag har lärt mig lite. Han var den första ridläraren jag red öfr på K1 och det var han som fick mig att inse att jag inte kunde så mycket inom ridsporten och att man fick kämpa om man skulle komma vidare.

Idag satt jag på en okänd häst som tränaren försökte få mig lite rädd för men den var pigg och trevlig. Den gick i låg rund form av sig själv så länge jag inte krånglade till det för mycket. Det jag fick med mig till nästa lektion i morgon är att jag inte får ge efter för mycket i yttertygeln och att min hand skall vara så stilla att den kan erbjuda hästen ett stöd. Svårt men sant.