Det som inte dödar härdar

Den här helgen blev riktigt hästintensiv. Först var det en uteritt på K1, sen tävling på min hemmaklubb, Solna där jag hade lovat att hjälpa till som funktionär och sen skulle jag träffa en tjej och prata ny stallplats. Dessutom skulle jag hinna med att rida både C och Burre.

Uteritten på K1 började i Lilla Mässen där det serverades "modhöjande dryck" som jag hoppade över eftersom jag skulle köra. Det ångrade jag senare. Hästen jag skulle rida hade jag aldrig suttit på tidigare och visste ingenting om den utan jag litade blint på att de som fördelade hästarna hade gett mig en snäll pålle. Innan vi kom iväg var det några som mumlade lite när jag berättade om vilken häst jag skulle rida men jag anade inga ugglor i mossen.

Efter max tio minuters skritt var det dags för trav i hundra meter innan det blev galopp. Vi hann galoppera i ungefär 200m innan den första tjejen åkte av. Då travade vi i fem minuter innan det var dags för nästa tjej att åka av. Hon gav upp och gick hem med sin häst. Med facit i hand gjorde hon rätt och jag skulle ha följt med henne.

Nästa galopp var det min tur. Jag åkte visserligen inte av men plötslig var jag uppe i skogen med min häst så de andra fick vänta in mig. Vi hade ytterligare en eller två avsittningar innan vi kom till ett stup vi skulle ta oss ner för. Några av de första hästarna galopperade ner för stupet så vi skulle göra halt för en ny genomgång av hur vi skulle ta oss ner. Då stod min häst precis vid kanten och tänkte backa ner för en lodrät vägg på några meter! Det tyckte inte jag verkade så bra så jag försökte få honom bort från det. Då åkte jag av men var ganska lycklig för det så jag slapp backa ner för ett stup. För att vi skulle få ordentlig träning tog vi stupet två gånger.

Efter det sa ledaren att det här går ju inte, nu går vi hem. Det tyckte jag var en bra idé. Vi travade lugnt och fint hemåt. När vi nåstan var hemma, på Ryttarstadion skrittade vi igenom deras vattengrav där det fortfarande var en del isflak. Sedan skulle vi ta graven i galopp. Så länge vi var i vattnet gick det bra men just som vi kom upp flög jag av och hamnade under hästen. Jag både skymtade och kände lite hovar men det gick bra. Innan hästen lät sig fångas brallade den av sig ordentligt och det var nog bra för sen höll den sig lugn.

Nu hoppades jag verkligen att vi var på väg hem men bara några hundra meter från vakten på K1 vek vi av från vägen och red in i stan. Jätteskoj att rida genom stan en lördagförmiddag helt genomlerig! Vi red två och två så jag frågade min granne vad hon trodde väntade. Hon gissade på galopp i svärm på Gärdet. Efter två avsittningar var jag inte helt sugen på det. IN te hon heller så vi diskuterade vilken utgång som var den bästa för ingen av oss trodde att vi skulle sitta kvar.

Vi hann inte ens ut på Gärdet innan det var dags för galopp! Jag visste inte att det fanns en ridväg på Vallhallavägen men det gör det och där galopperade vi, tjugo stycken fuxar! Framme på Gärdet ägnade vi viss tid åt att formera en svärm, som vi fick lära oss inte skall förväxlas med en jaktformation. Tanken var att vi skulle vara utspridda och det var vi när vi började men efter ungefär två sekunder var vi en liten flock. Jag höll min häst så hårt jag kunde och hade koncentrerade mig på två saker, låg hand och upprätt överliv. Jag hoppades att detta skulle öka mina chanser att sitta kvar. Den galoppen avlöpte nästan helt utan incidenter. Jag var överlycklig över att vi tog det lungt när vi vände tillbaka över Gärdet. Det sista äventyret på turen var när vi travade igenom en lagom djup vattenpöl (till magen på hästarna). Vi kom tillbaka samtidigt alla vi som inte vände och vi hade i allafall tur med vädret!

Efter K1 var det tid att ge sig av till Solna Ridskola för att förbereda för tävlingarna dagen därpå. Det var vår första tävling i det nya ridhuset så vi var alla lite spända.

Framåt eftermiddagen var det hög tid att ge sig av till Burre och C. T och jag åkte ut tillsammans och hade "bokat" K för lite hoppning. Det var jättevarmt så jag valde att rida Burre i T-shirt. Det här blev den första "riktiga" hoppningen med Burre och han är verkligen motsatsen till C. Vi började att travhoppa och det gick lite trögt tills jag förstod att jag behövde sätta mer tryck i honom. Då gick det bättre. På C är det maximal drivning som gäller men det händer ändå inget. På Burre blir det skillnad när jag gör annorlunda. Mer tryck utan att det går fortare och eftergift just innan. Han går gärna av för tidigt så jag måste hela tiden tänka att vi ska komma så nära som möjligt. Jag tyckte det var roligt och det tror jag Burre också tyckte. Han var trött och svettig på slutet men det kunde ju faktiskt bero på värmen.

Sista hästen för dagen var C. Jag lät bommarna ligga kvar så kunde vi göra något annat än att "dressyra". Vi hade en galoppbom på volten och den gick bra att ta sig över från början men de fyra bommarna som låg efter varandra gick bara inte att ta sig över. Jag höll på att åka av när han protesterade! Han kunde gå nästan ända fram men sen tog det stopp. Hade någon talat om för mig att de var strömförande hade jag inte blivit överraskad för C betedde sig som han fick stötar när han kom förnära. Vi red på ett tag och varje gång vi gick i närheten av bommarna blängde han på dem. Fördelen var att han blev lite taggad och klev på ganska bra. Efter ett tag gick det bra att ta sig över travbommarna så det gjorde vi endel. Jag höll inte på så länge för C blev ganska trött trots flera skrittpauser.

T och jag avslutade med att åka in till stan och äta på ett Kebabställe med enorma portioner. Jag brukar aldrig tycka att det är för mycket mat men den här gången fick jag inte ner allt.