Lera i sommmarhagen?

Jättefin bild på Burre som T har tagit. Jag har hunnit glömma bort hur Burre såg ut i vinterskrud.

Under dagen funderade jag på ungefär hur lerig Burre skulle vara när jag kom till stallet. Sommarhagen borde vara täckt med gräs ännu så länge men jag tvivlade inte på hans förmåga att leta reda på någon lerfläck som han kunde rulla sig i.

När jag hämtade Burre i hagen närmade jag mig honom bakifrån och det enda jag såg var en tjock mage. Jag som trodde att jag hade skaffat ett svårfött fullblod. Nu är Burre snarare en matglad köttbulle:). Idag var det till och med en lerig köttbulle. Men det var inte som värst.

Efter borttagning av den västa leran började vi ridpasset med en skogspromenad innan vi började jobba på ridbanan. Jag började med att försöka få kontakt med tygeln i båda händerna.

Det är inte lätt men både takt och form blir bättre när det lyckas. Sen försökte jag jobba på att Burre skulle gå fram i ett lagom tempo utan att jag tappade kontrollen. K var ute på ridbanan och tömkörde C samtidigt som han kikade lite på mig och han tyckte att det såg bättre ut i dag när jag lät Burre gå fram mer än i fredags.

Jag tränade på lite olika programdelar och på att rida rakt fram på medellinjen och på kvartslinjen. Det är svårt och kräver att man är noggrann. Fördelen med Burre är att man tydligt känner när han går på tvären och när han går rakt fram. Jag testade även att öka steglängden i traven och det gick bra någon enstaka gång. Det största problemet här är inte Burre utan att jag lutar mig framåt och slänger fram handen när jag vill att han ska gå fram. Och då blir det inte bra.

Vi skrittade av längs vägen med sällskap av Rasmus som for över åkrarna för att jaga rådjur. Då blev jag arg på honom så nu får han stanna hemma när jag går ut med hästarna i fortsättningen.