Kandar

Äntligen kom jag tillbaka till stallet efter två dagars frånvaro. Allt var sig likt förutom att Rasmus verkade lite rastlös nu när han inte har sin mamma att leka med.

Burre verkade ha haft det bra de här dagarna och hans ben kändes bra. I dag var det hela sex veckor sedan han skoddes och alla skorna sitter fortfarande på. Det är rekord.

K ville att jag skulle rida båda hästarna så jag började med att ta ut Burre på ridbanan. Jag arbetade honom på samma sätt som i fredags, dvs jag red honom på en fyrkant och gjorde framdelsvändningar i hörnen. I ena varvet gick det bra men i det andra varvet blev det mycket tvärning coh vi gled än åt ena hållet, än åt andra hållet. Det brukar vara vänster varv som vi har problem med så jag utgick ifrån att så var fallet även idag. Efter ett tag kom jag på vad som är höger och vad som är vänster och då insåg jag att det var högervarvet som var det svåra idag.

Hela passet hoppades jag på att K skulle dyka upp på ridbanan och hjälpa mig. Men han pysslade i stallet. Då kom jag på att vi borde ha en snabbtelefon eller något liknande på ridbanan som man kan trycka på när ridningen inte fungerar och jag behöver hjälp :).

Jag red inte Burre så länge eftersom jag även skulle hinna med att rida C och det är nog bra för Burre att få gå lite kortare pass ibland. När jag kom in från stallet höll K på att sätta ihop och putsa på kandaret. Han hade nämligen bestämt att det var dags för ridning på kandar på C!

Jag har ridit på kandar en gång tidigare på C och efter det gick det knappt att rida C på en månad så jag var ganska skeptisk till försöket men jag tänkte att jag kunde låta stångtygeln hänga. Då fick jag genast tillsägelse av K att jag inte skulle vara försiktig med den tygeln.

I vanliga fall när jag rider C är det som att rida en häst med handbromsen i men med kandaret var det som att rida med både hand och fotbromsen i. Det var segt som sjutton. När jag hade hållit på en stund hoppade K upp och livade upp C lite. Det tog K max fem meter att få C att byta till en pigg och spänstig trav.

När jag hoppade upp igen var det en helt annan häst. Vilken trav! Och även galoppen var helt annorlunda. Hädanefter får K alltid rida en stund innan jag sitter upp... Jag skulle förstås vilja att jag kan pigga upp C på samma sätt själv med det går inte och jag vet inte hur jag ska göra för att lyckas med det.

Hemresan gick tio minuter fortare idag än i vanliga fall coh det måste vara den nya motorvägens förtjänst.